På vandringskartan förekommer ofta samiska beteckningar på sjöar, vikar, träsk, älvar och fjäll. Ur namnen kan man ofta läsa hur
terrängen ser ut. Namnen i listan nedan är en blandning av de olika samiska språk som talas bland samerna i Finland, Sverige och
Norge.
| áhpi |
öppen, trädlös myr |
| alle |
västra |
| allmus, alemus, alimus |
västligaste, högst |
| ailip, alep |
västligasre, högre |
| ape, áhpe,áhpi |
stor myr, myrmark |
| ávdzi |
ravin, trång dal, kanjon |
| bajimus, padje, pajemus |
överst, högst |
| baje, bajep, bajip, pajep |
övre, högre |
| bákti, báktte |
brant klippvägg |
| balggis |
stig |
| balsa |
torvkulle som vuxit upp i ett kärr av tjälen |
| belj |
öra |
| biegga |
vind |
| blerik |
liten insjö genomfluten av älv |
| boldni |
rund ofta sandig kulle |
| bovdna |
|
| buolda, buollda, puolta |
bergssluttning |
| buoldza |
grusås, tvärås |
| cavil, tjavelg, tjavelk |
bergrygg, landrygg |
| coalbmi, tjålme, tjoalmme |
sund |
| ceahkki |
kort, brant backe |
| cearru |
vitt, jämt och kargt litet fjäll |
| cielgi |
fjällrygg med björkskog |
| cohkka, tjåkkå, tjåkke, tjåhkkå, tsohka |
vass fjälltopp |
| copma, tshobma |
rund kulle |
| corru, tjårro, tjärro, corru |
bergrygg |
| davvi |
norr |
| dearbmi |
brant fjällsluttning |
| deatnu, eatnu, ätno, ädno |
älv, å |
| dievva |
backe med snadjord och trädbestånd |
| duottar, tuodddar |
kalt lågfjäll |
| eatnu, ätno, ädno, deatnu |
älv, å |
| gádde |
strand |
| gáisá,gaise, gási, gájsse |
brant högfjäll med snöig topp |
| gáldu |
källa |
| gaska, gasska, kaska |
mellan |
| gaskamus, gasskamus, kaskamus |
mellersta |
| geaidnu |
väg, vinterväg |
| geavnnis |
stor forss eller vattenfall |
| goatnil |
huvudströmfåra i älv |
| goika |
ström |
| gorsa, gårsså, kårså |
ravin, trång dal |
| gorzi |
brant, kort, smalt vattenfall |
| guoika |
fors |
| guolbba |
sandmark, sandhed |
| gurra, skurcu |
brant dal |
| jalgat |
trädlöst, kal fjällområde |
| jauratj,jávrasj, jávvras |
liten sjö |
| jaure, jávri, jávrre |
sjö |
| jeaggi,jägge, jiegge |
myr |
| jiekna, jiegna, jientnja |
is, jökel, glaciär |
| johka, jåkko, jåhkå, jukke |
bäck, å |
| jorbmi |
djup i älv |
| juovva |
storstenig terräng, blockmark |
| jåkotj, joga, jågosj, jukketje |
liten bäck |
| jägna |
is, jökel, glaciär |
| kaisatj |
litet spetsigt, brant högfjäll |
| kaise, gaise, gási, gájsse |
brant högfjäll |
| kalau |
vad |
| kaska, gaska |
mellan |
| kaskamus, gaskamus |
mellersta |
| kerke, kärke |
sten |
| kiebne |
kittel |
| kielas |
hed |
| kuioka |
fors |
| kåbba, kåbbo |
rund mindre bergsknalle (i skog) |
| kårsa, kårså, gårsså, gorsa |
ravin, trång dal |
| kårtje |
vattenfall |
| kätje |
ända, ände, slut |
| lahko, lako |
högtliggande, vidsträckt fjällhed eller platå |
| lajs |
lera |
| lulle |
östra |
| lulli |
södra |
| lulimus, lulemus |
östligast |
| lulip, lulep, lulit |
östligare |
| luobbal, luoppal |
liten sjö genomfluten av älv |
| luohkka |
trädbevuxet litet fjäll eller backe |
| luokta |
vik |
| luspe, lusspe luspi, lusmi |
ställe där å rinner ut ur en sjö, utflöde |
| maddi |
söder |
| maras, marastat |
björkbevuxen fjällrygg |
| meahcci |
ödemark, vildmark |
| mielli |
sandbank |
| mohkki |
vik, krök |
| muotki |
smal vattendelare |
| nibba, nippa |
spetsig fjältopp |
| njarga, njargga, njarka |
udde |
| njavva, njavvi |
ström, sträcka där det rinner fort men inte forsar |
| njunne, njunni, njunis, njunnje, njuone |
utlöpare från ett fjäll |
| nuorri |
sidofåra av älv som ger upphov till ö |
| nuorta |
norra |
| nuortamus |
nordligast |
| nuortap |
nordligare |
| nuorti |
östra |
| oaivi, oaijvve, åive |
huvudformat fjäll |
| oalgge, oalgi, ålke |
fjällås, mindre fjäll som hänger samman med ett större |
| orda |
trädgräns |
| oarji |
väst (ibland söder) |
| padje, bajimus, pajemus |
överst, högst |
| pajep, bajip |
övre, högre |
| pakte |
brant klippvägg, klippbrant |
| pluovvi |
liten tjärn eller samling av vattempölar |
| puolta, buoldda, buolda |
bergssluttning, backe |
| puouda |
berg med kal topp |
| raba |
öppet vatten vintertid |
| reippe,riehppe, riehppi, rieppe |
svårtillgänglig nischformad dal, ofta med glaciär |
| ritni |
tjock dis på träd och stenar |
| roavvi |
gammalt eldhärjat litet fjäll |
| rohtu |
tät buskage vid kanten av älv eller myr |
| saiva, salva |
källsjö |
| savon, savoj, savu, savvun |
sel, lungvatten |
| sielke |
rygg |
| sierga |
vide |
| skáidi, skaite, skáldi, skájdde |
landtunga mellan två vattendrag som
flyter ihop |
| skurcu, gurra |
brant dal |
| slugga |
vårta |
| soulo, suolo(i), suoloj, suolu |
ö, holme |
| stuor |
stor |
| tievva |
kulle, backe |
| tjatje |
vatten |
| tjavelg, tjavelk, cavil |
bergrygg, landrygg |
| tjuolta |
liten höjd uppe på själva kalfjället |
| tjåkkå, tjåkke, tjåhkkå, cohkka |
fjälltopp |
| tjålme, tjoalmme, coalbmi |
sund |
| tjärre |
lågfjäll som gränsar till skogsland |
| tjårro, tjärro, corru |
bergrygg |
| tsobma, copma |
rund kulle |
| tsohka, cohkka |
vass fjälltopp |
| tuoddar, duottar |
kalt lågfjäll |
| unna, utse, utsep |
liten, mindre |
| vadda |
skogsöppning |
| vadtsep |
gå, vada |
| vagge, vággi |
dalgång, u-formad dal |
| váras, varatj(e), varasj |
litet fjäll |
| vardo, várdu |
lågfjäll med utsiktshöjd |
| vare, váre, várri |
berg, fjäll |
| vauli, vauka |
djupränna i vattendrag |
| vuolip, vuolemus, vuolimus |
nederst, lägst |
| vuolle |
nedre, lägre |
| vuopmi, vuovdi, vuopme, vuobme, vuopmi |
stor dal, myr mellan fjällen, skogsland |
| vuohppi |
djup, smal vik i älv |
| åive, oaivi, oaijvve |
huvudformat fjäll |
| ålke, oalgi, oalgge |
fjälaxel, mindre fjäll som hänger samman med ett större |
| årje |
södra |
| årjemus |
sydligast |
| årjep |
sydligare |
| ätna |
land, jord |
| ätno, ädno, eatnu |
älv, å |
