EPTs sählyturnering
söndagen den 14 mars 2004 i Tapiola, Arena Center
Hurtbullarna Andy, Aura, Cilla, Harald, Matte, Nicke, Packe, Peter och Pudde hade spelat nästan två hela matcher när jag, Mikael och Rosso dök upp. Så gott som ingen droppe svett hittade man i pannan på dem. De hade jobbat hårt, skött sig väl och humöret var på topp. Åtminstone tre svettiga matcher var att vänta. Peter agerade proffsig domare mellan de små pauserna på 15 minuter laget hade tid att återhämta sig innan de var dags att ta itu med följande motståndare. Häftiga taktikpalavrer hölls och spelet blev bara bättre och bättre. Mikael ställde sig frivilligt i målet och skötte målvaktsuppgiften suveränt! Utan hans mirakla räddningar skulle vi ha haft det tufft att komma vidare från grundserien. Han släppte in endast 1!!! mål på tre matcher (funderat på att satsa på en proffskarriär?), medan resten av hurtbullarna kunde se till att knäcka motståndarna genom att sätta bollen i mål hela 11 gånger! Vilken triumf! Med 2 matchvinster, en jämnt ovh två förluster hade vi säkrat vidarespel. Kode hade nu också dykt upp för att bidra till fortsatt segersvit. Och vilka spännande matcher det skulle bli! Oj, vad mycket fjärilar i magen man hade när man satt på bänken och tittade på. Trots ihärdigt kämpande och otroligt bra spel slutade matchen 1-1 efter fulltid (1 * 13 minuter) och straffslagstävling var ett faktum. Att måsta avgöra en match genom straffslag är allt annat än skoj, nervöst så in i norden... OMS hade bättre tur (för det måste påpekas att varken vår suveräna målvakt eller våra tappra skyttar gjorde något fel!), slutresultatet skrevs 2-1 till OMS. Länge hann vi inte vara bittra över förlusten då bronsmatchen visslades igång. Nu tamme mig skulle vi visa vad vi gick för! Om möjligt var matchen spelmässigt sett ännu bättre och alla gjorde sitt bästa, men som en blixt från en klarblå himmel skulle bronsmatchen också avgöras genom straffslag. Kan inte vara sant. En mardröm till. Rosso nätade enkelt och Mikael parerade allt han kunde men än en gång drog motståndarna det längre strået och vi blev besägrade. Men att placera sig på en fjärde plats är allt annat än fy skam! Ni alla extremt hurtiga proffs som orkade ge allt skall vara stolta, er insats var toppen! Tack för det!
Vinsten togs hem av Wirepigs från Lounapartio som inte förlorade en endaste match. Olarinmäen Samoojat blev andra och Toimen Pojat knep bronsmedaljen rakt framför näsan på oss!